För första gången på 7-8 år har jag besökt ett TeleMagic möte. Den här gången på Doubletree Guest Suites Hotel i Atlanta Georgia.
Det har varit spännande och intressant att möta ett gäng bestående av de mest hängivna TeleMagic återförsäljarna från USA, England och Australien. Flera av deltagarna har, liksom jag, varit med sedan mitten slutet av 80-talet. Här följer en summering av de 3 dagarna:
Resan startade torsdagen den 9 oktober med den vanliga turen mellan Umeå och Stockholm för att på eftermiddagen borda Delta 173 till Atlanta. Väl framme i Atlanta fastnade jag tillsammans med 100-tals andra i passkontrollen, deras datasystem hade packat ihop och det tog 2 timmar innan det kom igång igen. Det kändes inte så roligt att stå 2 timmar i kö, efter en lång flygresa, runt midnatt svensk tid. När vi väl kom igenom passkontrollen gällde det att hitta bagaget som snurrat runt på något av de många bagagebanden. Med bagaget i handen började en tågresa, där man först fick lämna bagaget på ett nytt transportband, genom 7 olika terminaler innan man slutligen kom till Södra stationen. Ny väntan på bagaget och ingen information om vilket transportband som bagage från Stockholm skulle anlända på eftersom landningen skett 2 timmar tidigare.
Min kollega Niall från Australien landade samtidigt med mig men hade just passerat passkontrollen när datasystemet packade ihop. Han fick en lång väntan i baren innan vi äntligen kunde äntra en Shuttle bus till hotellet.
Väl på hotellet åt vi en lätt middag, trots att klockan var 03 svensk tid/21 lokal tid, bestående av Shrimps & grits – Sauteed jumbo shrimp with garlic white wine and Cajun cream sauce served with creamy yellow grits. Ingen av oss hade någon aning om vad grits var för något och serveringspersonalen visste inte själva vad det var. Nu har jag fått förklaringen, det är något som liknar potatismos men är gjort på majs.
Restaurang-näringen i USA kan inte ha några ekonomiska problem. Första konferensdagen åt vi gemensam middag på en New Orleans inspirerad restaurang som kunde ta upp till 10.000 gäster, nu var det inte fullt så många gäster men väl några hundra. Snabb och bra servering och bra priser, 15-20 USD för en varmrätt och 20-25 USD för en flaska vin. Andra kvällen åt vi gemensam middag på en restaurang som med svenska ögon mest liknade en förvuxen snabbmats-restaurang. Hundratals gäster och folk i kö utanför. Gigantiska portioner men ändå välsmakande, många bär med sig frigolitlådor med den mat de inte orkade äta upp.
Som sagt var, allt är större over here. Hotellrummet är en 2-rums lägenhet med pentry och jacuzzi, trots det är priset lägre än i Sverige – 89 USD + 12,50 i skatt. Portionerna är stora nog för att mätta 2 personer. Parkeringarna är dimensionerade för hundratals bilar. Vägarna är 3-4 filer i vardera riktningen. Stor del av folket är i förhållande till matportionerna.
Nu är det dags att packa ihop och styra kosan mot Atlantas internationella flygplats för resan hem som går via Amsterdam, Stockholm till Umeå.